eller ”Hur magikern Merlin mästerligt arrangerar Arthurs abdikation”
Kungen var det hittills enda spexet med enbart manliga skådisar, det bara blev så. Manusgruppen spottade upp sig ytterligare, orkestern likaså. Musiken var svängigare, och mer jazzinfluerad. Här kom vårt första rocknummer, en enorm succé. För första gången satsades det rejält på dekor och teknik. Dekoren var maffig, med bland annat en drake, och tekniken drällde lysdioder, explosioner och rökeffekter omkring sig. Kungen var vår första riktigt stora publiksuccé. Vi fick till och med en positiv recension av Esse Jansson i Corren. Överhuvudtaget var det ett riktigt turspex, där allt gick oss väl i händerna. Största problemet var kommunen, som krävde en hutlös ohyra för Munkhagsskolans aula. Vår huvudsponsor, Östgötabanken, dök upp för första gången. De fick till och med slutrepliken. Sedan dess har samarbetet utvecklats. Till Stockholmsturnén skrevs en spextext till melodifestivallåten Diggiloo Diggiley. Text och arrangemang ordnades från video, och koreografin repades in i bussen. Väl framme upptäcktes att en del av låten var i fel tonart. Transponeringen var klar fem minuter före ridå, ingen tid fanns för rep. Låten var planerad som andra omstart på rocknumret. Som tur var blev det en andra omstart, och voila: en succé. Jobbigast var den turnén då vi spelade i Stockholm på fredagen och i Örebro på lördagen. Stackars dekor hann knappt få en blund i ögonen. Aldrig mer, var allas kommentar. En speciell inbjudan kom från ett kanonföretag i Karlskoga. Vi åkte dit och gjorde en förställning.
