eller ”Jästfrihet, jämlikhet och brödraskap”
I begynnelsen var det en synopsisgrupp som slet sitt hår med inkomna synopsis. Till sist tog man ett gammalt synopsis, putsade upp det lite och presenterade det som nytt! Voila! I uppsättningen ingick en hård kärna av rutinerade, rikligt med folk från de närmaste åren och en viss injektion av nytt blod. Skiftesgasquen kanske inte går till historien som den gastronomiska sensation det skulle kunnat bli om man gjort saker i rätt ordning. Nu började vi med valsen, fortsatte med punschen, efterrätten och avslutade middagen med en bäsk. Nu har det gjorts, och behöver nog inte upprepas. Redan på provföreställningen kunde vi se att vi var på rätt spår. Det gick förvånansvärt bra, till och med så bra att gamla spexare uttryckte med förvåning att det var riktigt roligt redan nu. Vilken premiär! Vilket jubel! Och på måndagen slog vi alla upp tidningen och fick se de mest positiva recensionerna på länge! Huruvida Waséns muntra recension hade något att göra med mutor i pausen vet vi än idag ingenting. Scener som man minns ur själva föreställningen är boulespel med bomber och kycklingar, Mariannes mindre aptitligare vitlöksspäckade rätter och choklad, lite hederlig dasshumor med kungaparet, en fäktningsscen och naturligtvis förstörelsen av Bastiljen med en rejäl smäll som avslutade det hela. Fester! Naturligtvis hade vi fester, strålande, sprudlande fester! Saker vi minns är bl.a. hel vitlök till förrätt, gamla Panamagyckel som förr och naturligtvis den oförglömliga tricolorpastan, vilket mer liknade gröt än något annat. Det var inte bara Linköping som fick chansen att se Småfranskan utan nästan direkt efter spelningarna i februari for vi till Umeå. Vi väntade oss att behöva skotta fram teatern, men möttes av ynka 5 cm snö i norr. Föreställningen blev väl sisådär. Bättre gick det i Stockholm på vårkanten. Vi hade röd lampa utanför Södra teatern och en fantastisk publik. Det bestående minnet av spex-96 får nog ändå vara att det verkade som om att alla hade roligt, vilket måste vara det viktigaste!
